Hemma hos Felicia

Hej på er fina! De senaste veckorna har bloggen varit väldigt ytlig, jag har fokuserat på innehållet och försökt variera mina inlägg. Men nu känner jag att det kanske är dags för en liten uppdatering, vad händer i Felicias liv just nu? De som följer mig på instastories vet ju exakt vad jag sysslar med (och vad jag åt till frukost) men för er alla andra så kommer en liten uppdatering här: 

 

För tillfället så rullar det på på jobbfronten, jag älskar att jobba, mina arbetskompisar är grymma och arbetstiderna passar mig perfekt. Jag känner att jag gör nytta, en stor kontrast till pluggandet vilket jag tycker känns skönt. Jag får vara igång hela dagen, komma hem och känna mig utmattad fysiskt men det är liksom ett kvitto på att jag gjort ett bra jobb. Jag trivs helt enkelt. Just nu har jag även 7 arbetsdagar på raken att se framemot, 2 morgonpass och 5 kvällspass. Det är en mycket intensiv vecka jag har att se framemot, en utmaning. Men just nu känner jag mig positiv och hurtig. Annat kommer det väl vara dag 4 när benen värker och jag inte orkar cykla hem från jobbet. 

 

Däremellan läser jag mycket för att koppla av, samt blir det en del serietittande. Men det är en skön balans mellan jobb och fritid tycker jag. Oftast är jag rätt så trött efter ett arbetspass och när jag har en ledig dag så vill jag helst ta det lugnt, ladda batterierna för nästa pass. Jag har plöjt igenom många böcker denna sommar, några mindre bra och en del bra. Jag har även börjat rita mera, blivit besatt av yoghurt och blåbär (?) och bara försökt ta en dag i taget. 

 

Snart så kliver vi in i augusti och en oro börjar växa sig i magtrakten. Snart så ska vi återgå till studielivet, fortsätta där vi slutade och köra igång på 100%. Eftersom att vårterminen var väldigt ångestladdat för mig, när jag tänker tillbaka på det nu vill jag verkligen inte gå tillbaka till den perioden. Skolan blev något jobbigt, utbildningen blev något som gav mig ångestkänslor. Det är något jag har börjat fundera på nu i sommar, vad ska hända till hösten? Just nu när jag tänker på univeritetet, plugg, studielivet i allmänhet så blir jag extremt känslosam. På min promenad häromdagen blev jag extremt ledsen när jag tänkte tillbaka på skolan och det gör mig så förvirrad. Jag tycker att det är extremt viktigt att lyssna på kroppen och hur den reagerar, men är detta bara en fas och något som går över när jag återgår till det vanliga? Det är också därför jag älskar att jobba just nu, kontrasten är såå stor och det får mig att glömma allt. Det är som ett helt annat liv. Jag har återigen börjat fundera på framtiden, vad jag vill göra, vad jag vill uppnå. Men jag får återkomma när tankarna har börjat samla sig och jag kommit fram till en lösning. 

 

Denna sommar har varit en sommar som gett mig mycket, nya erfarenheter på jobbfronten och även en chans att få spendera sommaren på annat håll. Att få uppleva Umeå på sommaren är något helt annat än under det grådaskiga halvåret. Jag ångrar inte en sekund av att jag valde att jobba här under sommaren. Jag hoppas att ni haft ett riktigt bra sommarlov (eller semester om vi vill kalla det det) och att ni njuter till fullo när solen och värmen är framme. Det verkar ju som att de dagarna är få denna sommar.